27 nov 2023

Energisystemet och energipolitik

FEM UTMANINGAR
för energisystemet i Sverige

1. Rätt politiska förutsättningar saknas för en tillräckligt snabb omställning genom elektrifiering
2. En politisk plan behövs för hur vi ska lyckas bygga ut elsystemet i den takt som krävs
3. Tillståndsprocesserna behöver kortas och för det behöver miljöbalken ses över
4. Elnätet behöver byggas ut och rustas
5. Acceptansen och förståelsen för energiomställningen behöver öka i hela samhället

Dessa utmaningar listar branschorganisationen Energiföretagen Sverige i sin skrift ”Energisystemet och energipolitik ” där organisationen ger en kort introduktion till frågorna: Hur ser Sveriges energiförsörjning ut? Hur fungerar energimarknaden? Hur hänger energin samman med klimatfrågorna och varför spelar energipolitiken så stor roll?

Normalt sett överkott

I Sverige produceras totalt sett, under ett normalår, mellan 150 och 165 TWh el och vår elanvändning ligger normalt på mellan 135 och 145 TWh. Ett normalår har vi alltså ett överskott och nettoexporterar el till våra grannländer.

Att det finns risk för effektbrist kan då låta märkligt. Men att Sverige har ett elöverskott över året innebär inte att vi klarar matchning mellan tillgång och efterfrågan vid varje tillfälle. I Sverige var det högsta effektbehovet, den så kallade ”topplasttimmen” under vintern 2022/2023 cirka 23 900 MW och året dessförinnan 25 600 MW. Just där och då behövde alltså denna mängd el tillföras genom inhemsk produktion eller importeras om produktionen inte räckte till.

Ökad elanvändning

Sverige har under lång tid haft en stabil elanvändning och elproduktion. Trots att vi haft ekonomisk tillväxt, en växande befolkning och ett stigande exportvärde från näringslivet har vår energianvändning sedan slutet 1980-talet inte ökat nämnvärt. En förklaring är att energieffektivisering skett fortlöpande. Men nu finns flera faktorer som pekar mot en kraftigt ökad elanvändning framöver.

Klimatutmaningen innebär att vi behöver fasa ut fossila bränslen från industrier och i transportsektorn. Både industri och transportsektor gör nu stora satsningar på elektrifiering för att ställa om. Ett annat område som kräver el är digitalisering. Samhället använder mycket ny teknik och vår vardag digitaliseras allt mer. Datacenter och användning av mer elektronik i samhället kräver mycket el.

Dubbelt upp

Ett flertal olika analyser och scenarier har gjorts över den energianvändning som kan behövas till år 2045 för att klara omställningen utifrån Sveriges klimatmål. Regeringen pekar

på ett framtida elbehov om minst 300 Terawattimmar (TWh) till år 2045, det vill säga en fördubbling mot dagens elanvändning. Liknande bild ges av myndigheter på energiområdet och näringslivsorganisationer.

I februari 2023 presenterade Energiföretagen en scenarioanalys för 2045 som visar på ett framtida elbehov om 330 TWh per år. Analysen visar också på ett maximalt effektbehov på omkring 50 GW (50 000 MW). Detta innebär att kraftiga investeringar krävs i ny elproduktion, nya elnät, laddinfrastruktur och koldioxidlagring, såväl som löpande reinvesteringar i befintligt energisystem.

Utmaningar för det svenska energisystemet

Svensk energiförsörjning står inför en rad utmaningar om vi ska klara kommande elbehov, både på kort och lång sikt. Det finns inte en enskild politisk reform som löser dagens situation. En omfattande utbyggnad av elproduktion och elnät kommer innebära stora investeringar liksom avvägningar mot andra intressen.

Några exempel: Elektrifiering och ökad elanvändning innebär tusentals nya tillståndsärenden som måste hanteras av myndigheter och lagstiftningen behöver utvecklas. Det finns ofta ett motstånd mot nya kraftverk och elnät från närboende och andra berörda. Samhällsnyttan är inte alltid uppenbar, medan ett intrång i ens närområde kan vara högst påtaglig.

Transmissionsnätet i Sverige har idag betydande flaskhalsar och utnyttjas inte fullt ut.  Det är ett av Europas äldsta och står inför stora upprustningsbehov och reinvesteringar. På flera håll i landet har man under senare år haft problem med kapacitetsbrist i region- eller lokalnät. Allt sammantaget krävs enormt stora investeringar i elnäten kommande år. Energiföretagen Sveriges scenarieanalys från februari 2023 talar om 1 000 miljarder kronor till år 2045.